Match mot Lund en sen fredagskväll. Ute råder mer eller mindre snökaos, matchen blir försenad då delar av Lund sitter fast i trafikolycker så matchuppladdningen blir som den blir. Vi störs även av två tunga avbräck på backpositioner pga. skador.

Matchen drar igång och vi är inte riktigt på tå. 00:24 och 01:54, 0-2 till Lund, de är hungriga och vi är inte riktigt med i matchen. Vi tuggar på och Krikung och Silver gör det dom ska göra, de är jobbiga, de pressar, de stressar och vinner boll högt och gör 1-2. Klockan står på 03:46. Tyvärr svarar Lund och det med rågge. När perioden är slut står det 1-6  på tavlan. 

Det är ett slaget lag som går in i pausvila men inte ett slaget lag som kommer ut. 

Vid 02:51 skjuter Abbe ett tungt skott från backplats, 2-6. Vi jobbar vidare, vi styr matchen men får det inte med oss. Vi går till pausvila med grym känsla, detta kan vi ta.

Tredje drar igång, vi öser på, får med oss ett powerplay, PANG, 3-6. Vi trycker på, vinner boll i egen zon, Silver driver bollen ett par meter, ser hur Krikung jobbar sig fri, Silver ler, slår en långpass, Krikung tar emot på bladet, 4-6. Nu tar vi detta! Tiden 05:32.

Eller inte.

Det som följer nu är en uppvisning av utvisningar av alla dess slag. Vid 15:21 gör Lund 4-7 efter spel i 3 vs. 5. Vi gör 5-7 vid 18:56 efter 4 vs. 3. Närmare än så kommer vi inte.

Vi förlorar efter en horribel första period som följs upp av en andra där vi spelar ut Lund men tyvärr försvinner andra halvan i tredje i en kavalkavd av utvisningar.

Sur förlust, men vad tar vi med oss. Jo, Larres insatts på backposition som är heroisk, Silver och Krinkungs press och att killarnas kämparnanda som aldrig försvinner. Nu tar vi nya tag inför nästa match!

Elliot utser Larre till matchens lirrare, tyvärr står pokalen kvar hemma hos Elliot på nattduksbordet så den får överlämnas vid nästa träning.