Då var det äntligen dags!

P16 skulle möta sina ärkefiender; Föräldrar, syskon och övrig släkt….

Den årliga föräldramatchen!

Man kunde ta på spänningen i hallen, förväntningar var skyhöga och nervositeten extremt hög. Men P16 stod lugnt och självsäkert och väntade på matchstart.

Tävlingsledningen hade ändrat förutsättningarna; Nu skulle det spelas 3 mot 5 plus målvakter. 3x15 minuter.

Hur skulle detta sluta?

Tidigare möten hade varit tuffa men P16 har alltid levererat; ibland med lite tur och ibland med lite oväntad hjälp. Upp till bevis för P16 återigen.

Första perioden;

När väl visselpipan gick så tog P16 kommandot. Man pressade högt, passade boll och hade vassa avslut. Då och då lyckades föräldrarna komma ner på anfall och då hade P16 ett tight försvar som var svårt att knäcka. Och redan efter de första bytena så hördes det tunga flåsningar och flämtningar från motståndarnas avbytarbänk. Det var ganska tyst från deras bänk och det berodde nog på att de var mer fokuserade på att försöka hämta luft och inte kunde prata. Båda målvakterna storspelade men efter ett par minuters spel så satt första bollen i motståndarnas mål. 1-0 till P16. Efter några ytterligare minuter så lyckades föräldrarna kvittera. 1-1 och periodpaus. Ett mål bortdömt för föräldrarna eftersom bollen passerade mållinjen efter signal. Otur.

Andra perioden;

Motståndarna toppade sin förstafemma och det gav resultat: 1-2 efter 29 sekunder!

Men P16 återtog kommandot när föräldrarnas övriga kedjor var ute för spel. Och efter några minuter igen så satt bollen där den skulle. 2-2 kvitterat. Men så skickade motståndarna in sin fruktade förstafemma igen, 2-3 ledning. Matchen svängde lite fram och tillbaka med farliga avslut från båda lagen. Pausvila.

Tredje perioden;

En riktig nagelbitare, och katt & råtta lek. P16 kvitterade, motståndarna tog ledning igen och P16 kvitterade en gång till; 4-4. Under tiden fanns det många vassa avslut och riktigt bra spel. Ett bortdömt mål också, för motståndarna på grund av att man befann sig i målgården.  Tufft. Men så kom det…det ack så viktiga ledningsmålet: 5-4 till P16. Föräldrarna hade bestämt sig för att försöka kvittera och eventuellt ta ledningen. Tyvärr hade man tappat en del av sin spetskompetens inför tredje perioden, men man pressade P16 med vad allt man kunde. Och när det väl var dags för det traditionella alla på planen spelet så pressades P16 ytterligare. Till sist så satte föräldrarna 5-5…Men vänta…Var det mål? Återigen befann man sig i målgården och minsann var det nog samma spelare som tidigare…Inget mål! Slutsignal! Glädjen talade för sig själv…och återigen…P16 hade levererat.

Tack till alla som deltog! Och vilken insats av våra spelare. Vilken utveckling. Vi tror faktiskt inte att föräldrarna höll igen på dagens match, de gjorde sitt yttersta och vi ser att det är inte längre lätt att möta P16. FORZA P16 ÅKIBS!

Nu återstår bara avslutningen på onsdag den 29:e April(mer info kommer via utskick under veckan). Vi ses då!